Jävlar!!! Skrev ett sjukt långt inlägg för några dagar sedan, på min telefon såklart. Strax innan jag skulle publicera det så försvann hela skiten... Lite trist då jag var ganska så mkt nöjd med det jag lyckats plita ner.
Nu har jag nog alldeles för mycket i skallen och borde egentligen inte ens påbörja något. Vi vet alla att det kan sluta hursomhelst!!!
-tänker-
Jag är ganska så nyss hemkommen från morbror, "moster" och kusinen. Där vi vart på födelsedagsfika och middag då han har fyllt 16 år. OMG! Känns som igår då han bara var en liten plutt. Dom har nyligen flyttat till Skånegatan. Lägenheten är jättefin. Bra läge, vilket betyder att jag kan övernatta där om jag ska ut inne i stan i framtiden eller liknande. ;-)
Häromdagen satte jag upp adventsljusstakarna, julgardinerna och de få tomtarna jag hade (har).. Funderade jävligt länge på om jag ens skulle göra jul hemma hos mig. Jul är absolut jättemysigt. Men de 2-3 senatse jularna har vart skit. Det är dåliga minnen och det känns inte helt 100. Jag tänkte dock om. Denna julen ska jag fira tillsammans med min storebror och hans familj. Självklart är mamii å papi med och även Helly's mami å papi. Det kommer bli sjukt mycket mat och jag kommer att få umgås med dom som betyder mest; Mina brorsbarn och familj. <3 Jag har fått ett uppdrag till julbordet; KARELSKA PIROGER!!! Dom ska självklart serveras med äggsmör. #nomnom
Snön har kommit. Det har blivit lite ljusare ute. Snö, betyder ett och annat. Det är kallt, men det är ljusare och det betyder något.
Jag mår relativt bra, men jag har inte slutat tänka för det.
Det går upp och det går ner. Sista 2-3 veckorna har vart ganska mycket ner. Nu är det ganska mycket upp. Jag gillar när det är på väg upp! :-D
Vissa saker förstår jag fortfarande inte. Jag köper det inte, att folk ska få bete sig hur som helst, säga vad som helst, höra av sig när dom själva känner för det när jag inte kan få göra det. Orättvist? Det kanske det är. Eller så betyder det bara inte mer... Det tål att tänkas på. Eller så gör det inte ens det. Det är bara onödigt. Ibland önskar jag bara att jag kunde STÄNGA av, precis som du. Skita i allt, inte bry mig, inte ta åt mig, men sen vet vi juh åxå att jag inte är sådan. Så det funkar inte. Jag får helt enkelt skylla mig själv.
Det är sorgligt, men det gör inget. Jag dör inte. Jag lever. Jag mår faktiskt bra, för er som undrar. ;-) Resten är fortfarande "oskrivet". Den som väntar får se. -fnissar-
MARKS KOMMUN; I miss U!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar